Efter att ha velat fram och tillbaka under hela sommaren, har systeryster nu bestämt sig och slagit slag i saken. Min syster har farit sin kos. Till kyrkornas stad - Jönköping. Det var med vemod och glädje som jag sa adjö till henne. Det blev ett snabbt hej då, som när man i häftig fart river av ett plåster som sugit sig fast på armens hårstrån. Hellre det än ett långt, tårfyllt och smärtande avsked. Jag har nog inte förstått det riktigt än, eftersom jag inte har fällt en endaste tår. Annars är jag överdrivet sentimental och gråter till Idol eller när Franke lär sig ett nytt kommando.
Men vi ses förhoppningsvis snart igen, jag och min bästa vän systeryster.
Enkla rätter till påskbuffén
9 timmar sedan