onsdag, december 31, 2008

Ballongmage

Efter julen vet jag innebörden av ballongmage.

Det är när man äter och dricker för mycket fett och gott.

Då svullnar magen upp och ser ut som en ballong.

Ballongmage.

onsdag, december 17, 2008

Bajstelefon

I morse tappade jag min mobiltelefon i toalettstolen. I toalettstolen.

Och den fungerar fortfarande.

Vad är oddsen för det?

tisdag, december 09, 2008

En lång lista som är lång och som jag hittade på en klasskamrats blogg

(Uppdaterad från tidigare idag. Krävande att fylla i en sån här lång lista på en gång ju.)

Senaste...

Låt du hörde: En med Sia på David Letterman show tidigare inatt.

Film du såg: Secret window med Johnny Depp som spelar en schizofren mördar-författare.

Mat du åt: Fiskbullar med potatis.

Kram: Carina.

Puss: Micke.

Känslan: Trötthet.

Resa: Paris.

Dröm: Om en jättestor och äcklig människojagande katt som kunde flyga. Mardröm!

Person(er) du träffade: Min kollega.

Personen du pratade i telefon med: Micke.

Personen du fick sms av: Micke.

Gången du åt 7-eleven korv: Hm...aldrig ätit just denna korv, men vad är skillnaden mellan alla dessa korvar?

Gången du var utomhus: När jag smokade för ett tag sen. (Borde sluta, jag vet.)

Gången hela din familj åt middag tillsammans: Oj, länge sen alla var med. Nästa gång blir i alla fall i jul.

Saken du köpte: En kjol och ett par strumpbyxor.


Allmänt...

Ska bli skoj: Att ta mitt körtkort inom en, förhoppningsvis, snar framtid.

Ska inte bli skoj: Att ha en gruppuppgift över jul och nyår. Borde vara straffbart!

Sparar till: Körkort, men det dyker alltid upp annat kul som vill ha en del av kakan.

Pålägg som gäller: Ost och kaviar.

Önskar att jag var bättre på: Jag säger: mycket! Eftersom det är så mycket som jag vill bli bättre på. (Nu glömmer jag inte att nämna något.)

Dagens dryck: Mjölk.

Vad saknar du: Min syster i Gränna. Så in i helvete mycket. Så sjukt mycket.

Tre band/artister: David Bowie, Moto boy och Johnossi.

Vad har du gjort idag: Skrivit manual, gosat med Franke och sovit.

Brukar du svära mycket: I hemmamiljö mer än i andra miljöer.

Hur tidigt stiger du upp: Skoldag - tidigt. Hemmadag - sent.

Gillar du att slåss: Busslåss med Micke och med mina systrar. (Jag förlorar alltid.)

Vad ska du göra ikväll: Är på jobbet och förblir så till 07.00 imorgon.

Hur många timmar sover du per natt: Den senaste veckan har jag lidit av insomnia och varit vaken hur mycket som helst men det går åt rätt håll nu. Annars typ sju timmar.

Vem är snyggast i världen: Jag borde väl svara Micke men jag svarar Ola Rapace.

Vad är det för veckodag: Tisdag eller är det onsdag...? (Klockan är 02.28)

Favoritplagg i garderoben just nu: Min vita t-shirt från Pudel och mina boots som jag köpte i Paris.

Längd: 1,63 men jag säger alltid 1,64. Tror till och med att det står 1,64 i mitt pass...

Vikt: Har inte vägt mig på evigheter. Förresten, vem vill veta det?

Byter gärna garderob med: Gillar min men skulle gilla den ännu mer om den innehöll mer. Skulle däremot vilja byta min byrå mot en stor walk in closet.

Byxa eller kjol: Byxa och kjol.

Mig själv med tre ord (just nu): Trötthjärna, rödöga och segben.

Jag tränar: Ska faktiskt köpa träningskort nu i veckan. Friskis!

Lyssnar på just nu: Det blir en del P3 om dagarna när jag pluggar, annars är det mycket Zelmani just nu i julklappar-köpar-ångesten.

Favoritcafé: Café kaka. Bästa latten, bästa maten och bästa myset.

Favorittidning: Läser knappt någon papperstidning längre.

Vanligaste färgen på mina kläder: Svart.

Min yngsta kusin heter: Sandra. (Ganska ointressant fråga, visserligen som många av dessa frågor)

Så många par skor har jag: Mycket många.

Tips till allmänheten: Ring inte mig imorgon (eller idag?) eftersom jag ligger och sover då.

Senast lästa bok: Skollitteratur. Det var väl någon av källkritik, intervjuteknik, inledning till etiken eller den tråkigaste boken som handlar om tryckfrihet.

Mitt hem kan beskrivas som: En salig blanding av gammalt och nytt med inslag av mig. Och Micke (litegrann).

Jag ville bli när jag var liten: Hårfrisör. Alla tjejerna i min klass ville bli hårfrisörer. Sen ändrade jag mig och ville bli journalist istället. (Ett mer passande spår...)

Vem ska fylla i denna lista härnäst: Den som är oerhört uttråkad och inte har något som helst annat för sig.

fredag, december 05, 2008

Det var en gång för länge sedan en blogg som blev bortglömd i en månad...


Greven i gränden är döende.

Mitt första karies-och-baktus-hål är borrat. Och utan bedövning.

Min lugg är för lång.

Vintern har kommit och gått. Och kommit.

Jag har fått en ny granne.

På lördag ska jag dansa.


måndag, november 03, 2008

The axe effect

Jag luktar Axe.

Duschcremen tog plötsligt slut.

Jag rotade runt i badrummet.

Det enda jag hittade var en dammig Axe-duschcreme.

Så jag luktar Axe.

Innebär det att tjejerna kommer springa efter mig?

tisdag, oktober 07, 2008

Nu kan ingenting döda mig

Tänk vad livet kan förvandlas från vitt till svart på en sekund.

Häromdagen hade jag bråttom, efter att ha försvovit mig (igen), med att skriva ut en rapport innan morgonens föreläsning började. Och självklart strulade skrivaren, som nästan alltid. Men mot alla odds hann jag beundransvärt nog.

Morgonen flöt på. Jag kom hem och käkade lite. Sen när jag skulle sätta mig vid datorn och plugga kom chocken - mitt USB-minne var borta. Förlorat! Jag hade glömt djävulsskapet kvar i datorn i skolan.

Eftersom världen inte består av överdrivet många ärliga människor såg jag för mitt inre hur någon liten kleptoman leende stal mitt USB med sina kallsvettiga händer.

Efter att ha ringt till Micke, varför vet jag inte, så slängde jag mig rökandes upp på cykeln likt en klumpig Superman. Under hela cykelturen diktade jag upp en "förlorat-USB-minne-lapp" i huvudet som jag planerade att tapetsera hela skolan med om den lilla äckliga klepto-ungen hade hunnit före mig.

Men jag hann först. Den satt kvar i datorn! Vad fan är oddsen för det?

Jag blev fruktansvärt löjligt glad. Allt som jag har jobbat med och allt som jag jobbar med nu, finns kvar!

Tack Gud (?).

Nu kan ingenting döda mig.

söndag, oktober 05, 2008

Ett test som är 100% sant, jag svär!

Jag har gjort ett test som Kajsa har gjort och som hon i sin tur hittade på en annans tjej blogg.

Sofie Malmströms personlighetstyp:
Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.

Karriärer som skulle kunna passa Sofie Malmström:
Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, studievägledare, journalister, religionslärare.

måndag, september 29, 2008

Jag övningskörde idag!

Idag övningskörde jag för första gången. Och damn vad bra jag var! Körde visserligen på ettans växel hela tiden och runt runt på en grusparkering. Men ändå. Och endast motorstopp en gång.

Det var hysteriskt kul att köra bil även om jag var tvungen att flytta fram sätet till dess yttersta för att kunna ha koll på vägen. En bilkudde kanske?


Koncentrations-minen. Men var tittar jag?

onsdag, september 24, 2008

Välkommen monkisar!

Ikväll är det fest för att fira premiären av Monki här i Eskilstuna. Det är verkligen jättekul att de sätter bo här, det behövs lite nytt i det småtrista shoppingutbudet som den här stan har att erbjuda. Jag har en inbjudan. Och jag har O.S.A:t. Men jag har så sjukt ont efter ett läkarbesök igår så jag vet inte om jag orkar ta mig dit. Men jag vill, vill, vill. Kanske får sänka några värktabletter och pina mig dit helt enkelt. För dit ska jag. Tror jag.

fredag, september 19, 2008

Tillträde till världens vägar

Efter år av fan-suckar, bit i läppen och arga jämfotahopp över att jag inte har något körkort, så har jag äntligen tagit ett litet steg i rätt riktning. Jag har nämligen skickat in min ansökan om körkortstillstånd till Länstyrelsen, och imorgon har jag bokat in mig och min handledare Rasmus på den numera obligatoriska handledarutbildningen.

Kortet som ger mig tillträde till världens vägar - här kommer jag!

onsdag, september 17, 2008

Inbrott på Greven i gränden

NYHETER ESKILSTUNA SENASTE NYTT
ONSDAG 17 SEPTEMBER 2008
Eskilstuna



Klädtjuvar sprang från butik
Vid 23-tiden på tisdagskvällen skedde ett inbrott i klädbutiken Greven i gränden på Köpmangatan i Eskilstuna. Tjuvar ska ha sprungit från platsen med stulna kläder i famnen.

De två gärningsmännen ska ha sprungit i riktning mot järnvägsviadukten och efter flyktvägen har polisen hittat en tröja. Det är ännu oklart hur mycket kläder tjuvarna, som fortfarande är på fri fot, fick med sig. (Eskilstuna Kurirens nätbilaga)


Så jävla trist. Jag lider verkligen med Micke och Niklas. Det är tråkigt när det sker såna här saker, i synnerhet när det händer en liten nyöppnad butik som verkligen är beroende av att sälja. Jag ringde Micke från nattjobbet igår och fick höra den hemska nyheten. De var förtvivlade och uppgivna och de skulle precis sätta igång med att städa upp allt glassplitter. Jag vet att det är en tiniminichans att polisen hittar de skyldiga, men jag hoppas på det iallafall. Innerligt.

Jag förbannar bovarna och hoppas att de kommer brinna i helvetet!

måndag, september 15, 2008

Nog är det måndag allt

Denna vidriga måndag startade med att jag försov mig, till följd av en orolig natt. Jag sov nämligen som ett lepra, vaknade säkert trettio gånger under hela natten. Men det började egentligen med att jag hade svårigheter med att somna. Jag och Micke tittade på en rysare igår som handlade om gigantiska insekter som invaderade en del av Amerika (eller hela?). Djuren var inte så läskiga i sig utan det dem gjorde. De dödade allt och alla. Och jag får stora skälvan av filmer som handlar om att alla människor blir utplånade från jordens yta. För tänk om det kommer ske någon gång i framtiden? Tänk om jag kommer gå omkring alldeles ensam i hela världen, som Will Smith i "I am Legend"? Då dör jag hellre först av alla.

När jag kommer till skolan, stressad och utan vare sig make up eller frukost i magen, inser jag till min stora förskräckelse att vi har heldag. Nio till fyra. Och inte nio till tolv, som jag trodde. Utan att ta i för mycket kan jag säga att jag blev jävligt irriterad, frustrerad och blå.

Eftersom en hund inte ska vara ensam, och inte kan hålla sig, mer än fyra timmar, så innebar det att jag var tvungen att ta mig hem på lunchen. Och självklart hade jag lånat ut min cykel till Micke just den här dagen. Men jag blev räddad av en klasskamrat som lånade ut sin bike till mig så att jag hann hem och ut på promenad och tillbaka i tid. (Tack Kajsa!)

Vid halv ett-snåret fick jag en tonfiskmacka i magen. Och det var verkligen på tiden för när jag inte har ätit på länge och mitt blodsocker är nere i tånaglarna svider det i magen och jag blir som en okontrollerad snorunge som nanny-akuten bör ta sig an.

Väl hemma efter en meningslös dag med meningslösa gästföreläsare, som fick mig att tyst panikskratta likt en uttråkad högstadietjej, upptäcker jag att Micke har "gömt" mitt bankomatkort och dessutom tagit med sig ketchupen till jobbet. Hans mobil är självklart avstängd när jag vill nå honom för att lokalisera pengakortet. Och följden av detta blir att jag inte kan köpa någon ny ketchup till mina hamburgare, eftersom jag inte har tillräckligt med kontanter, utan får springa till lillesyster och låna ketchup i en liten plastpåse. Vilket såg vidrigt ut. Som om jag hade varit och lämnat blod i en påse som jag tar med mig hem.

När jag ska steka burgarna tappar jag ett glas i golvet som går i miljoner bitar, och då kommer alla svordomar som mitt vokabulär innehåller, och även de finska varianterna. Min mat blir bränd för att jag försöker hålla undan Franke medan jag dammsuger upp allt glassplitter.

Efter en måndag, som har varit som en böld i min rumpa, sitter jag tillslut i min ensamhet med en folktom och öde planet i tankarna,och äter mina brända hamburgare med en tiggande hund nedanför fötterna.

måndag, september 08, 2008

Söndagsoutlet

Istället för att plugga igår, vilket jag verkligen behövde och vilket jag ångrar idag, så var jag på den nyöppnade outlet-butiken Lager 157 i Hälleforsnäs. Den var faktiskt helt okej. Jag shoppade en hel del som till exempel en blå veckad kjol, vinterjacka (Jenny Hellström, 150 spänn!?), höga-i-midjan-byxor, några t-shirtar och lite till. De hade ett eget klädmärke som fyndigt nog heter just Lager 157 och dessa prylar var rikitigt asbilliga. Säkert inte bästa kvaliten, en t-shirt för 30 riksdaler, men det är ju helt klart värt att ha på mitt mupp-jobb.

Efter att ha spenderat några timmar i butiken och efter att ha fått beställa våra Paninis i den milslånga cafékön körde vi vidare mot Vingåkers factory outlet. Lite skeptiska eftersom vi tidigare gånger nästan aldrig hittat något där, men ändå en aning hoppfulla. Vi skulle ha litat på det tidigare. Det fanns ingenting. Nada. Men eftersom vi ändå var där så passade jag på att leta efter en klänning till det stundande bröllopet på lördag. Men nej. Jag såg ut som en blandning mellan en tant och en bakelse i kreationerna de hade att erbjuda.

Lager 157 - ja.
Vingåker factory outlet - nej.

Eftersom jag uppenbarligen inte pluggade igår får jag göra det idag. Jag blev till och med tvungen att skolka från en föreläsning idag. Och än är jag inte klar. Det kommer bli en lång kväll.

Och straffet för att jag struntar i mina studier och skolkar? En fet vagel på mitt högra ögonlock.

lördag, september 06, 2008

Lugn efterlängtad lördagkväll

Regn, raggsockor, rödtjut, en rulle och micropopcorn. Som jag måste springa över till syrran och poppa eftersom vår micro nästan började brinna när jag skulle tina några mackor, och därför nu står död med sladden avklippt. Stendöd.

fredag, september 05, 2008

Långkok på Lundbladsvägen

Igår skrapade jag ihop några vuxenpoäng genom att för första gången i mitt liv laga Gulasch. Men det tog tid. Minst en och en halv timme skulle det puttra på spisen, så nu jag kan även skryta med att jag även har gjort mitt första långkok (som äldre alltid säger).

Det var dock ett litet orosmoln. Nämligen vilken krydda som skulle vara i, kummin eller spiskummin. Recepten sade olika och jag läste även på nätet att spiskummin felaktigt kan benämnas som kummin. När jag var på sunk-konsum kom jag fram till att det bara måste vara spiskummin, eftersom det på baksidan av kummin-påsen stod att det används till bakning av bröd. Jaja, kummin hit och spiskummin dit. Gulaschen blev faktiskt jävligt god i slutändan, och även Micke och Franke gillade den.

Nästa vecka kanske jag kastar mig över nästa långkok - kalops.


Dagens äckligaste kommentar till mig av överförfriskad bänksittare på den skumma sidan av ån:
"Hej hunden! Får jag klappa matte?"

Fuck you säger jag bara.

onsdag, september 03, 2008

Att sno straffar sig

Jag kom nyss upp från tvättstugan, som förövrigt ligger i huset bredvid vilket gör det hundra gånger jobbigare att tvätta. När jag ska tömma ena maskinen ser jag till min stora förskräckelse att mina vita sängkläder är rosa. ROSA! Jag börjar genast skylla på Micke i mitt huvud, eftersom han har ett gäng röda strumpor. Men nej. Boven är en handduk. En handduksjävel som Micke har snott av sina föräldrar, eftersom han tyckte att den var så stor och fluffig. Den är urblekt vinröd så jag trodde att den hade blivit tvättat minst femtio gånger, men där trodde jag uppenbarligen fel. Så jävla fel!

Eftersom jag har ett litet inslag av pedantism (?) i mig så började genast tankarna snurra i mitt huvud: Det där rosa kan jag absolut inte bädda med! Hur kommer jag smidigast till IKEA för att köpa nya billiga VITA sängkläder? Kanske kan göra skurtrasor av skiten...

Att sno straffar sig tydligen. Kom ihåg det, hur fluffigt det än är.

måndag, september 01, 2008

Jag förbannar finsk sprit

Jävlar i helvete vad jag har varit bakis. I två dagar dessutom. Och allt för lite Minttus skull. Min systers kille bjöd på det i lördags för att jag skulle komma igång (jag var seg sen fredagens familje-kräftskiva). Och jag kom igång. Wow! Och jag fick sona för mina brott igår, och idag. Fan!

Hädanefter ska jag hålla mig borta från spriten, speciellt finsk sprit. Som dessutom smakar som en superstark tandkräm.

torsdag, augusti 28, 2008

Parmiddag

Middag för fyra.
Fyra som ska äta.
Äta en parmiddag.
Parmiddag suger.
Suger fet dalahästballe.

fredag, juli 04, 2008

Att busvissla

Tänk att kunna busvissla, tänkte jag härom dagen.

Då skulle jag kunna vissla in Franke, vissla på folk jag känner istället för att skrika och vissla just bara för att jag kan busvissla.

Absolut häftigast vore att vissla på det här busiga sättet, utan några fingrar instoppade i munnen. Men det är tydligen för proffsen, eftersom jag inte får fram ett ljud. Därför övar jag på det mest traditionella sättet, med fyra fingrar i munnen. Och visst kommer det fram ett och annat (o)ljud. Tungan värker och fingrarna blir blöta av saliv men jag kommer ligga i hårdträning för att efter sommaren stolt kunna visa upp min nya färdighet - att busvissla.

onsdag, juli 02, 2008

En dag

En fika med en barndomskamrat.
Deep talk med pojkvännen över en bit mat.
Rean pågår överallt.
Sommaren växlar mellan varmt och kallt.


Power walk och träning.
Jobba och städning.
Försöker planera den kommande ledigheten.
Hunden under skäller, han heter Ben.

måndag, juni 23, 2008

En helvetes jävla konst

Att vrålskrika i tystnad.
Att panikgråta i tystnad.
Att ramla över ett krokben i tystnad.
Att få tusen nålar på armen i tystnad.
Att bli knockad av en boxarhandske i tystnad.
Att få ett karateslag i solar plexus i tystnad.
Att få game over på Super Mario Bros i tystnad.

Det är en helvetes jävla konst.

torsdag, juni 19, 2008

Amatör-kommentatorer som kommenterar EM

Jag har aldrig varit speciellt intresserad av fotboll, tills jag träffade Majki. Han tittar nämligen på alla matcher han kommer över och som har att göra med Champions league, Premier league, Allsvenskan, Uefa-cupen, OS, EM, VM och lite till. Detta har motvilligt ökat mitt intresse för den här sporten som förut skrämde mig eftersom jag själv var urusel på fotboll när jag spelade en kort period när jag var 7-8 år.

Nu vet jag vad offside är, halva West hams bakgrundshistoria, vem Thierry Henry är samt att Hammarby är det lag man ska hålla på.

Men när det är ett stort mästerskap som EM verkar de flesta bli intresserade av fotboll. Alla kommer med sina egna expert-kommentarer som om de satt i studion med Peter Jihde, och alla verkar ha något att säga om matchen och spelarnas insatser.

Visst är det roligt att alla engagerar sig och vill heja fram det svenska laget, men det irriterar mig något fruktansvärt att många, egentligen ointresserade fotbollstittare, tror att de är någon ny Hasse Backe eller Patrik Ekwall.

Titta på fotboll, men lämna expertkommentarerna till experterna.

tisdag, juni 10, 2008

Ikväll diggar jag

Jag brukar inte digga fotboll. Men ikväll gör jag det.

Jag brukar inte digga Zlatan. Men ikväll gör jag det.

onsdag, maj 21, 2008

I´m back!

Efter en och en halv månads frånvaro i bloggvärlden är jag nu tillbaka. Orsakerna är många och långa. Men några av dessa är:

1. Datorhaveri.
Först kraschade min dator. Sen kraschade Majkis dator. Och sen kraschade vår nya dator.

2. Greven i gränden.
Majki och Nicke har äntligen öppnat klädbutiken Greven i gränden. Detta innebar en hel del jobb som städning, klädmärkning och flyersproduktion.

3. Olust.
Jag har inte haft lust att skriva något eftersom mitt liv har varit så tråkigt. Inte för att det har blivit roligare nu när jag har börjat blogga igen. Nästan tråkigare.

Men nu är jag tillbaka. Och det är väl huvudsaken.

lördag, april 05, 2008

Vidriga vyer


















Min utsikt från balkongen - lastbilskö till

Konsums lastkaj.

måndag, mars 31, 2008

Jag rear ut min själ...

...för 11 360 kronor.

Det är vad CSN kräver att jag ska betala tillbaka till dem, eftersom jag tydligen har tjänat för mycket under 2006.

Någon?

måndag, mars 24, 2008

Underligt beteende

Innan jag skulle åka till min mormor igår för att fika, stannade jag till vid Växthuset för att köpa en påskblomma till henne. På parkeringen lade jag märke till ett underligt beteende. I hälften av bilarna som stod parkerade satt det män och läste, stirrade ut genom fönstret och pillade i näsan, medan de väntade på fruarna som var inne och handlade blommor.

Vad beror det på?

Är dessa män totalt ointresserade av blommor, totalt ointresserade av vilka blommor fruarna köper till hemmet eller till den vän som ska besökas, eller är det totalt o-macho att handla blommor med sin fru?

Undrar om fruarna sitter parkerade utanför Claes Ohlsson medan männen är inne och handlar teknikprylar.

torsdag, mars 20, 2008

April april, jag kan lura dig vart jag vill?

Jag hörde en helt sanslös berättelse på radion idag. Som involverade min frisör.

Hon och en annan tjej driver en frisörsalong tillsammans, ända till augusti, då min frisör tydligen bestämde sig för att kicka ut den andra tjejen utan hennes vetskap. Hon satte hänglås på dörren, bytte lås och ringde till bolagsverket för att ta bort den andra tjejen från ägandeskapet. Tjejen fick inte ens komma in för att hämta sin bokföring och sina personliga saker. Killen som ringde in till radion är tjejens pojkvän och förklarade hela händelsen med att min frisör är med i Jehovas vittne. Vid ett tillfälle ska killen och tjejen ha gått till salongen för att hämta hennes ägodelar men då ska tydligen en präst ha gapat och jagat bort dem därifrån.

Jag frågade mig själv om det är första april och om det är ett dåligt påhittat aprilskämt. Men nej.

Nu frågar jag er, kan jag fortfarande klippa mig hos den här frisören?

tisdag, mars 11, 2008

Hundtricket

I lördags kväll när jag var ute och rastade Franke mötte jag en kille med en collie. Hundarna hälsade så glatt på varandra och killen ställde lite frågor om min hund. Helt normalt. Det verkar nästan vara en oskriven regel att man måste fråga om varandras hundar, om ålder, kön och namn.

Men. Sen frågade killen vilket håll jag skulle åt och konstigt nog skulle han åt samma. Min första tanke var: hjälp en våldtäktare! Men sen kom jag på att dem antagligen inte tar med sina hundar på våldförarturer. Vi knallade på, jag lite obesvärad, och hundarna viftade så glatt på svansarna.

Killen kikade lite snett på mig under lugg där vi gick, och sen kom frågorna som ur en kulspruta: Pluggar eller jobbar du? Går du på kåren-fester? Vad läste du på gymnasiet? Hur gammal är du? Och det tog aldrig slut. Förrän jag kände hur situationen blev alltmer obekväm, då klämde jag fram att jag hade bråttom hem och nästan släpade Franke efter mig i kopplet. Killen tackade så mycket för sällskapet och sen sprang han och collien därifrån. Kanske hade han fått syn på ett nytt offer att köra hundtricket med?

torsdag, mars 06, 2008

Smygpremiär för våren

Vantar på, vantar av.

Isfläckar, snödroppar.

Damma av mammas fjällrävenjacka från 70-talet.

Utemöblerna har övervintrat på balkongen.

Picknick med kaffe och äggmacka i skogen.

Gruset svämmar över på gatorna.

En kåt hund.


onsdag, mars 05, 2008

Trubbel i tvättstugan

Vad är det som gör att det alltid blir trubbel i tvättstugan? Och då menar jag inte med tvätten, utan med grannarna.

När jag kom ner till tvättstugan i god tid för att vika min tvätt innan min torktid gick ut, hade personen som skulle tvätta efter mig kastat ut alla mina sängkläder som låg i tumlaren. Kastat kanske är lite dramatiskt. Den personen hade lagt mina sängkläder på en äcklig bänk, och det värsta av allt är att denne dessutom hade slängt en vidrig kvalsterklutt av ludd ovanpå högen. Samma vidriga kvalsterklutt som jag tidigare noterade att den låg på golvet!

Nu är det krig tänkte jag. Men jag vågade mig inte på så mycket mer än att med en penna markera på tvättidslistan att man minsann får använda torkmöjligheterna en timma efter avslutad tvättid. Så det så!

Magiskt!

Var och njöt i fulla drag av Kent i torsdags. Det var åtta år sedan jag såg dem sist, på Isstadion här i Eskilstuna, och de var minst sagt ännu bättre den här gången. Publiken bestod av folk i alla åldrar, från folkölsfulla tonåringar, inbitna jag-kan-alla-verser-fans till överförfriskade femtioåringar som hade fått gratisbiljetter via jobbet. Stämningen var harmonisk, publiken förväntansfull och Kent magiska! Längtar till 12 juli när de återigen intar Eskilstuna och dess trogna fans.




söndag, februari 24, 2008

Favvo-Björn

Jag har en ny favvo - melodifestivalens pausunderhållande komiker Björn Gustafsson.

Det bästa från gårdagens program var när han förklarade sin kärlek till Carina Berg. Och den bästa meningen var när han beskrev Carina som bättre en Die hard 2.

Helt sanslöst rolig snubbe!

fredag, februari 22, 2008

Ett skepp kommer lastat...

...med en godkänd tenta!

torsdag, februari 21, 2008

Stabil som Dr Alban

Tenta imorgon. Och jag har inte kommit särskilt långt i min studieprocess. Kan bero på motivationen. Eller ointresset. Eller att det jag ska plugga in, på ett skumt sätt, känns så självklart. Så självklart att det känns som att jag har missat det viktigaste. Eller hela poängen.

Trots detta känner jag mig faktiskt cool-lugn. Eller "stabil", som Dr Alban säger.

Det som däremot gör mig nervös och instabil är min dator. Den är krasch-benägen. Varje gång jag ska starta den så tar det mellan fem till tio försök innan den hoppar igång. Fläkten surrar på en konstigt sätt, program avslutas tvärt och så tycker datorn att den behöver en omformatering.

Eftersom jag har noll kunskap om datorer tycker jag att den enklaste vägen är att inkassera en ny. En Mac kanske. Tjitjing! Eller inte.

Men "det kommer ordna sig", som Timbuktu sjunger.

torsdag, februari 14, 2008

Fin födelsedag

Igår var min bästa födelsedag på länge, även om två av mina systrar inte kunde vara med. Solen sken, tårtan var underbar och sällskapet trevligt. Jag fick även många fina och uppskattade presenter. Bilden nedan är tagen med digitalkameran som jag fick.
28 är nog inte så tokigt ändå.
Lilla Franke

onsdag, februari 13, 2008



Köpa tårta i all hast
Sofie fyller 28 bast...




tisdag, februari 12, 2008

Ketchupröda kisögon

Äntligen! Har jag bokat tid för syntest. Jag har länge behövt glasögon, inte minst i skolan på föreläsningar och när timmarna går framför datorn. Dålig syn kan ju nästan klassas som ett handikapp eftersom det är mycket som blir lidande.

  • Jag ser inte vem som hälsar på mig och hälsar därför inte tillbaka.
  • Jag missar viktig information vid föreläsningar eftersom det tar ett tag för ögonen att ställa om sig från anteckningsblocket till vita tavlan (den är ju inte svart längre).
  • Jag får en rynka mellan ögonen av allt kisande i hopp om att kunna se bättre.
  • Mina ögon blir röda, ketchupröda, av all ansträngning när jag har suttit framför datorn.
  • Jag får träningsvärk i fingrar efter allt gnuggande i ögon och tinningar.
  • Jag förlorar massor av tid varje dag på att blunda hårt för att sedan försöka fokusera på det som jag tittar på.

Nu låter det som att jag är halvblind, men så farligt är det inte. Än. Därför ska jag nu få synen undersökt, sedan väntar bara det svåraste krångligaste möjliga - att hitta och välja ett par glasögon som jag passar och trivs i.

onsdag, februari 06, 2008

Musikförälskelse

Mockasiner kläder fötterna.
Mjuka steg på hård smutsig asfalt.

Kroppen är inlindad i bomull.
Känner varken vind eller kyla.

Serotoninet pulserar i hjärnan.
Mörka tankar trängs in i vrån.

Benen vill gå taktfullt.
De vill dansa.
Med mig.

Blodet rusar i tunnlar.
Snabbare än tåget i Japan.

Munnen vill göra sin favoritsysselsättning.
Tänderna visas, snedstrecksgubbmunnen är borta.

Armarna hejdas för att inte svaja rytmiskt i luften.
Känns som sega geléråttor.

Hur har fjärilarna hamnat i magen?
Eller är det trollsländor?

Låten som spelas är Ride my wild heart.
Artisten heter Moto boy.

tisdag, januari 22, 2008

Romanen som är svart, spännande och sorglig

I Dennis Lehane´s realistiska roman Patient 67 får vi följa sheriffen Teddy Daniels. Året är 1954 och Teddy och hans nya partner Chuck får i uppdrag att åka till ön Shutter Island för att utreda ett polisfall. Ett fall som handlar om en kvinna som har rymt från ett hårdbevakat sjukhus som inhyser mentalsjuka brottslingar. När de kommer fram till sjukhuset tätnar mystiken likt moln inför ett oväder. Det verkar nämligen obegripligt hur en kvinna kan försvinna från en cell utan att ha gjort några skador på varken fönster eller dörr. För hon kan väl inte ha gått igenom väggarna? Efter sig lämnar kvinnan en kod som ihärdigt sysselsätter Teddy och Chuck, eftersom de tror att koden kan leda dem till kvinnan.

Med en superhjältes förmåga skildrar Lehane miljön på ett äkta och, för mig, älskvärt sätt. Det känns som att jag går i mentalsjukhusets mörka kalla korridorer, och detta får mig att rysa och känna ilningar längs ryggraden. Romanen är svart, spännande och sorglig. Så svart att jag är rädd och känner obehaget i nackhåret. Så spännande att jag, när jag helt fördjupade mig i boken, glömde bort att rasta hunden och äta. Så sorglig att jag inom mig skrek "why, oh why?".

Personskildringarna är inte sämre de. Genom att med briljans ta mina syn- och hörselintryck i sin ägo, gör Lehane att jag kan höra de ekande hjärtstoppande skriken och se de hasande pilllerknaprande patienterna i korridorerna.

Berättelsen innehåller mystik, minnen från det förflutna och en misstänksamhet mot sinnena. Jag förstod inte inledningen förrän jag hade läst slutet, och jag förstod inte innehållet förrän jag kom till slutet.


Romanen som svalde mig och mina sinnen.

lördag, januari 19, 2008

Slöddrande lama

Nu är bettskenan på plats.

Jag var hos Specialisttandvården i torsdags och hämtade den.

Den ställer till med mer besvär än nytta.

När jag har den kan jag inte sova eller prata och salivet har plötsligt börjat produceras så att jag känner mig likt en spottande lama.

Nu är alla The-saw-4-känslor som bortblåsta.

Istället har jag en gnagande känsla av saliv-slöddrande-freak-lama.


fredag, januari 11, 2008

The saw 4

Jag har varit hos Specialisttandvården för att undersöka min knäppande käke. Den inte bara knäpper. Nej, den fastnar, hoppar, värker och förstör mina måltider genom att göra allt det föregående. Tandläkaren bestämde därför att ge mig en bettskena som jag ska använda 10 -12 timmar varje dygn. Och eftersom jag inte sover så mycket innebär det att jag även måste ha den en del vakna timmar också. I så fall blir det när ingen, absolut ingen, ser mig.

För att få en en bettskena som passar var tandläkaren tvungen att göra ett avtryck av min under- och överkäke. Detta innebar att jag fick en konstig plåtform, som fick mina tankar att vandra till filmerna The saw, inkörd i munnen som var fylld med en gul geggamojja och som smakade och såg ut som modellera. Den skulle sitta på käken i en minut på varje sida, och dessa minuter kändes som timmar. Jag fick andas genom näsan eftersom min mun var full av den gula geggamojjan, och jag kunde inte sluta tänka på The saw. Det kändes som jag var ett av offren och att min käke skulle ryckas ut om jag inte slet ut nyckeln till plåtformen, som fanns i tandläkarens mage, innan minuten var över.



Min medverkan i filmen?

När minuten hade gått, kändes det som att min käke skulle slitas ut på riktigt. Den gula geggamojjan hade stelnat och formats efter mina tänder och tandläkaren fick ta i ordentligt för att få ut formen. Det kändes som att tand efter tand rycktes loss.

Inte nog med det. När utprovningen av bettskenan var överstökad utan några utslitna käkar, hade jag gul geggamojja över hela ansiktet som tandläkaren hade kletat dit. Jag tror och hoppas att jag fick bort allt innan jag påbörjade min färd hemåt - med käken i behåll men med gula spår efter den hemska saw-upplevelsen.


onsdag, januari 09, 2008

De eller dem?

Jag har kommit på ett nyårslöfte så här i efterhand.

I alla dessa år har jag nämligen haft svårt att veta när jag ska skriva de eller dem. Det känns inte helt okej att skriva dom, eftersom det är talspråk. Och eftersom jag nu är inne på halva tiden av programmet textdesign, tycker jag att det är dags att jag lär mig denna regel nu, en gång för alla. För jag kan ju inte chansa sen när jag kommer ut i arbetslivet!

När man ska skriva de ska man kunna sätta in jag.
När man ska skriva dem ska man kunna sätta in mig.
Och är man osäker ska man skriva de, eftersom det är minst risk att det blir fel då.

Så detta är mitt nyårslöfte, att lära mig använda de och dem på rätt ställen.

Lyckospark till mig!

onsdag, januari 02, 2008

Nobba nyårsknallar!

Jag trodde aldrig att jag skulle uttrycka mig med ilska och irritation över alla dessa nyårssmällare. Men nu när jag har blivit hundägare så är det min rättighet.

Nyårsafton var inte som den brukar vara, eftersom lilla Franke var livrädd för alla otäcka och oförklarliga pangjlud och sken på himlen. Han vågade knappt gå utanför dörren tack vare alla snorungar som sprang omkring i dagarna tre med raketer i högsta hugg. När vi var inomhus och han hörde en smäll hukade han sig och tittade upp mot taket. Kraken, trodde att de till och med avfyrades inne.

Det borde väl räcka med fyrverkerierna för allmänheten vid tolvslaget?

Nej, då ska alla dårfinkar fyra av dessa pangare i tre dygn. Och vem är det som får städa bort allt skräp, och är det någon som ens bryr sig om alla raketer som stannar kvar i atmosfären och förstör miljön?

Om inte för de stackars hundarna, så för miljön: nobba nyårsknallar!