Ettåringen i Småland

Vi sjöng "Ja må han leva" för ettåringen. Och han fick äta tårta för första gången. En tårta med bondgårdsdjur på, för han är så väldigt förtjust i dessa. Varje tillfälle jag fick så passade jag på att krama om. Rufsa om. Tala om; hur jag saknar den lilla skitungen. Och jag tror att han förstod, så som han babblade och log till svar.

Ni får följa med på en liten rundtur hos min syster och hennes familj. De har de så himla fint alltså.

Höstdis och vemod

Höstdiset har sina tunga armar över oss idag. Kylan har krupit in genom husets brädor. Han byter till duntäcke och muttrar att han ska sätta på elementen, innan han går och lägger sig efter nattens jobb. Jag svarar med ett leende och retar honom lite eftersom han är så frusen av sig. Min mamma och styvfar flyttar. Från mitt barndomshem. Så det är med vemod jag hjälper till att bära kartonger idag.

Hos mormor

Hemma hos mormor luktar det alltid mat. Och till trefikat tar hon alltid fram den fina kakburken med olika sorters kakor i. Det har alltid sett likadant ut. Mormors hantverk syns överallt. Virkade kuddar. Broderade tavlor och dukar. Och alltid raggsockor eller nåt annat påbörjat som ligger i korgen. Pelargonerna mår fridens. Jag räknade till femton blommor på Mårbackan. I hyllan i vardagsrummet krylllar det av fotografier på släkten. Jag och mina systrar står uppradade där. De tre musketörerna. Med försiktiga leenden. Och morfar. Han har hedersplatsen på linneskåpet i sovrummet.

Nu har mormor fått en ny vän och familjemedlem. Katten Ville. Som busar och far runt i hennes gardiner. Och som gärna kryper upp i hennes famn och sover. Och min mormor är så glad. För sällskapet. Tokigheterna. Och den ömsesidiga kärleken.

Dagarna i Småland

Dagarna i Småland gick alldeles för snabbt. Men jag njuter av minnena. De ger mig luft. Ork. Och kärlek. Vi loppisfyndade. Och jag hittade några blomstertavlor till min samling. Och färgfina handdukar. Fikastunderna avlöste varann. Och vi tittade in till systers nya hus. Hon lovade mig det orange badrumsskåpet. Och tänk vilken lycka att få vakna av "knack knack, är du vaken?" Och sedan en liten femmånaderskorv som förtjust tittar på mig och ler när jag yrvaket öppnar sovrumsdörren.

Dagdrömmer till toner av baktakt

Jag dagdrömmer. Om eget företag. Semester i ett torp. Att badrummet blir färdigt genom en fingerknäppning.

Min midsommarafton. Smågrodornadans. Sillunch hos mormor, min mormor. Älskade systersonen i famnen. Roligt glad-midsommar-mms till saknade systern i smålandsskogarna. Godaste middagen någonsin. Nya Converse. Nostalgimusik.

Idag lyssnar jag på "Chain gang" med Salem Al Fakir.

Mormor Maj-lis

Jag var hos min fina mormor häromdagen. Maj-lis. Vilken fantastisk människa hon är. Ömmande fingrar. Jobbat sen barnsben. Förlorat en dotter. Och en make. Envis som få. Störtskön humor. Och viljan att klara sig på egen hand.

Jag kan sitta i timmar och lyssna på hur hon levde i Finland. Höra hennes berättelser om andra världskriget. Om hur hon, morfar och deras förstfödda tvååriga dotter flydde hit. Om hur hon och morfar levde tillsammans. Och om hur hon längtar tillbaka. Till sina rötter. Till sitt hemland. Där hon är uppväxt. Där hennes föräldrar är begravda. Och där hon träffade kärleken. Mormor pratar alltid om morfar med stolthet i rösten. Han var så stilig och han hade alltid så fina kläder, säger hon med ett försiktigt leende och ögon som ler samtidigt som de gråter. En hand mot hakan medan hon skruvar sig i stolen. Sedan en fjärran blick. Och vi sitter där i tystnad och minns morfar tillsammans. Älskade morfar. Älskade mormor.

Dagar så fina

Helgen i Småland var fin. Solsken. God mat. Tårar av skratt. Långlunch på Grännaberget. Kärlekskramar. Bebisjoller. Och mitt ena syskonbarn som kröp för första gången. Promenader till sjön. Becksvarta nätter. Hav av vitsippor. Påtår på påtår.

När jag har haft folk omkring mig dygnet runt tycker jag om att vara för mig själv en stund. Så idag har jag trotsat de kalla vindarna och jobbat flera timmar i trädgården. Balsam för själen.

Någonting till ungarna

Jag älskar att köpa saker till mina syskonungar. Fullkomligt! Den här gången blev det varsin snuttefilt. Och inte vilken snuttefilt som helst. Nej. Utan hemmasydd av Petra. Som även har en webbshop. Den fröken är en riktig mästarinna på att sy och pyssla. Och fint blir det! Den blå fick Loa som var här och myste igår, och den gröna fick åka vidare 30 mil söderut.

Såhär på en torsdag

Idag hade vi äran att få finbesök. Såhär på en torsdag. Två av mina systrar och min älskvärda systerson var här. Kramar och gos och skratt. Och så ännu fler kramar. Han är en liten rackare på att prata den där lilla ungen. Eller prata och prata. Han har mest en massa obegripliga, men ack så härliga, ljud för sig. Han gillar att dra mig i håret. Och att leka med sånt som han inte får leka med. Och att känna på Mickes skägg. Och att mysa såklart. Och det gillar ju jag med.

En älskvärd helg

 

I helgen har vi varit hos min syster och hälsat på deras lilla tvåveckors bebis. Eftersom de bor 30 mil bort så har vi inte haft tillfälle att åka förrän nu. Deras hus ligger ute på landet och är verkligen en idyll.

 

Vi hade såklart med oss ett helt gäng med presenter till den lilla sötungen. Fint inslagna. Med fint innehåll.

Sötungen är verkligen helt underbar. Han sov mest men ibland bjöd han på nyfikna blickar och härliga små ljud. Det var så underbart att hålla det lilla livet och andas in den ljuvliga bebisdoften.

Barnrummet var så fint och omsorgsfullt inrett. Små detaljer och nytt blandat med gammalt.

 

En fin gammal pinnstol fungerar som bokhylla. Min syster gillar grönt och det märks i inredningen i barnrummet. Jättefint!

 

Till lunch grillade vi korv i den öppna spisen. Ibland finns det verkligen inget som slår en grillad korv med stark senap och bostongurka.

Vänskap

Min systerson Loa har börjat intressera sig mer för Franke, och Franke är inte lika rädd för Loa längre. Så idag skapade de ett vänskapsband.

En helg i Gränna - eller snarare långt ute på landet i skogen utanför Gränna