måndag, september 15, 2008

Nog är det måndag allt

Denna vidriga måndag startade med att jag försov mig, till följd av en orolig natt. Jag sov nämligen som ett lepra, vaknade säkert trettio gånger under hela natten. Men det började egentligen med att jag hade svårigheter med att somna. Jag och Micke tittade på en rysare igår som handlade om gigantiska insekter som invaderade en del av Amerika (eller hela?). Djuren var inte så läskiga i sig utan det dem gjorde. De dödade allt och alla. Och jag får stora skälvan av filmer som handlar om att alla människor blir utplånade från jordens yta. För tänk om det kommer ske någon gång i framtiden? Tänk om jag kommer gå omkring alldeles ensam i hela världen, som Will Smith i "I am Legend"? Då dör jag hellre först av alla.

När jag kommer till skolan, stressad och utan vare sig make up eller frukost i magen, inser jag till min stora förskräckelse att vi har heldag. Nio till fyra. Och inte nio till tolv, som jag trodde. Utan att ta i för mycket kan jag säga att jag blev jävligt irriterad, frustrerad och blå.

Eftersom en hund inte ska vara ensam, och inte kan hålla sig, mer än fyra timmar, så innebar det att jag var tvungen att ta mig hem på lunchen. Och självklart hade jag lånat ut min cykel till Micke just den här dagen. Men jag blev räddad av en klasskamrat som lånade ut sin bike till mig så att jag hann hem och ut på promenad och tillbaka i tid. (Tack Kajsa!)

Vid halv ett-snåret fick jag en tonfiskmacka i magen. Och det var verkligen på tiden för när jag inte har ätit på länge och mitt blodsocker är nere i tånaglarna svider det i magen och jag blir som en okontrollerad snorunge som nanny-akuten bör ta sig an.

Väl hemma efter en meningslös dag med meningslösa gästföreläsare, som fick mig att tyst panikskratta likt en uttråkad högstadietjej, upptäcker jag att Micke har "gömt" mitt bankomatkort och dessutom tagit med sig ketchupen till jobbet. Hans mobil är självklart avstängd när jag vill nå honom för att lokalisera pengakortet. Och följden av detta blir att jag inte kan köpa någon ny ketchup till mina hamburgare, eftersom jag inte har tillräckligt med kontanter, utan får springa till lillesyster och låna ketchup i en liten plastpåse. Vilket såg vidrigt ut. Som om jag hade varit och lämnat blod i en påse som jag tar med mig hem.

När jag ska steka burgarna tappar jag ett glas i golvet som går i miljoner bitar, och då kommer alla svordomar som mitt vokabulär innehåller, och även de finska varianterna. Min mat blir bränd för att jag försöker hålla undan Franke medan jag dammsuger upp allt glassplitter.

Efter en måndag, som har varit som en böld i min rumpa, sitter jag tillslut i min ensamhet med en folktom och öde planet i tankarna,och äter mina brända hamburgare med en tiggande hund nedanför fötterna.

5 kommentarer:

Sara med H sa...

Inte riktigt din dag va. Det kan vi konstatera.

Anonym sa...

Stackare! Välj en komedi nästa gång så kanske dagen efter blir lite lättare - Krya på dig eller vad som nu passar in i detta sammanhang.

Kajsa sa...

Visst är det jobbigt med såna dagar när allt går fel, då vill man bara krypa under täcket och ligga där till nästa dag.. Jag blir så sjukt uttråkad när det är såna där meningslösa gästföreläsare, då är det svårt att hålla tillbaka skrattet ;)

Villa Viola sa...

Jag hoppas att resten av veckan kommer gå betydligt bättre annars kommer jag slita av mig mitt hår.

Förresten skulle jag bränna en komedi igår men det tog typ en timme innan jag förstod hur jag skulle gå tillväga, så när den tillslut var färdigbränd var jag så trött så att jag gick och sov istället. Inte ens en värdig avslutning på dagen kunde jag få. Gud finns nog inte iallafall.

Anonym sa...

Ajajaj... vilken dag. Håller tummarna att resten av veckan blir bättre!