måndag, augusti 29, 2011

Hej då barndomshem

En avslutad jobbhelg i ryggen. Och en flytt. Som tog flera dagar. Och som vi kånkade och bar. Och sprang upp och ner för trappor. En vända till tippen med skrot. Och så en vända till. När så mitt barndomshem var tomt gick jag in en stund för mig själv. Jag gick från rum till rum. Och stannade till en stund för att minnas. Lyckan. Sorgen. När jag kom ut igen satt det en hård klump i min hals. Men jag ville inte visa det.

Nu ska jag krama om honom och njuta. Av lugnet.



4 kommentarer:

pippilotta sa...

åhhh, gahha, nu fick jag klump i magen också. Kram till dig mitt i vemodet!

Liselotte sa...

Hmm, har inte tänkt så mycket på det innan, men nu känns det allt lite konstigt när man tänker på det... Kram

fröken blund slår dank sa...

så hittade jag hit. och tycker att du har det så himlens trivsamt. sen blev jag alldeles tårögd över texten om din mormor och lille katten. väldigt fint det där med livet. Kram.

Villa Viola sa...

Tack pippilotta för din omtanke. Och välkommen fröken blund slår en dank. Och tusen tack för dina varma ord. Liselotte, det var ganska så ledsamt det där med flytten. Kram