The saw 4

Jag har varit hos Specialisttandvården för att undersöka min knäppande käke. Den inte bara knäpper. Nej, den fastnar, hoppar, värker och förstör mina måltider genom att göra allt det föregående. Tandläkaren bestämde därför att ge mig en bettskena som jag ska använda 10 -12 timmar varje dygn. Och eftersom jag inte sover så mycket innebär det att jag även måste ha den en del vakna timmar också. I så fall blir det när ingen, absolut ingen, ser mig.

För att få en en bettskena som passar var tandläkaren tvungen att göra ett avtryck av min under- och överkäke. Detta innebar att jag fick en konstig plåtform, som fick mina tankar att vandra till filmerna The saw, inkörd i munnen som var fylld med en gul geggamojja och som smakade och såg ut som modellera. Den skulle sitta på käken i en minut på varje sida, och dessa minuter kändes som timmar. Jag fick andas genom näsan eftersom min mun var full av den gula geggamojjan, och jag kunde inte sluta tänka på The saw. Det kändes som jag var ett av offren och att min käke skulle ryckas ut om jag inte slet ut nyckeln till plåtformen, som fanns i tandläkarens mage, innan minuten var över.

Min medverkan i filmen?

När minuten hade gått, kändes det som att min käke skulle slitas ut på riktigt. Den gula geggamojjan hade stelnat och formats efter mina tänder och tandläkaren fick ta i ordentligt för att få ut formen. Det kändes som att tand efter tand rycktes loss.

Inte nog med det. När utprovningen av bettskenan var överstökad utan några utslitna käkar, hade jag gul geggamojja över hela ansiktet som tandläkaren hade kletat dit. Jag tror och hoppas att jag fick bort allt innan jag påbörjade min färd hemåt - med käken i behåll men med gula spår efter den hemska saw-upplevelsen.