Plugga till dugga

Nio timmar kvar till duggan och inte ens hälften av det jag ska kunna har fastnat i mitt lilla huvud. Jag förstår inte varför det har varit så knepigt den här gången? Allt känns som en enda röra. Perspektivmarkörer, stilaxlar och morfologisk nivå, vad är det?
Ett tag tänkte jag ge upp och strunta i att gå dit imorgon, men tacke vare min bästa och sämsta egenskap - envisheten -vägrar jag att lämna walk over. Jag går dit, gör mitt bästa och sen får det bära eller brista. Som tur är kunde jag mejla in min bokrecension imorgon under dagen, så den har jag inte ägnat en tanke åt så här långt. Det är morgondagens problem, efter duggan.
Nu måste jag fortsätta plugga till min dugga.

Lyckospark till mig själv!